Som var en katastrofalDAG! och jag är fortfarande arg!
Ja som ni säkert redan vet så skulle de kommer ett par och
provrida mitt lilla hjärta Nallieboy?

Jag åkte över till grannarna där han fortfarande står tillsammans
med ett av deras ston. Skulle ta in honom från hagen och gick
för att hämta honom. När jag nästan var vid leddet ställde sig
Sara, som stoet heter ivägen med huvudet mot mig. Så jag smackade
bara lite lågt för att hon skulle flytta på sig och DÅ.
SMACK! hästjäkelkn tväääärvände och sparka mig rätt på armbågen
och skenade iväg.. Jag vaclkade ut från hagen och försökte känna efter
om den var av eller inte men vart så yr att jag la mig ner och
ringde till min papps som kom fort som en dåre.

När jag väl kom upp så kollade jag mot handen som
jag höll för där jag vart sparkad och fick se att den var
helt blodig. Anna som bor på gården kom och klippte upp
tröjjan och sa ¨t mig direkt att åka till akuten..
Men jag skulle ju visa en häst?!

Visade häst gjorde jag allt, i min förvirring och de gick ju okej.
Efter de kom mamma och vi åka och plocka upp Bex för en kväll
på akuten. Och eftersom mamma skulle upp och jobba dagen efter
så släppte hon bara av oss. Och tro mig att min arm vad halvtdödad..

In till en doktor, ut i väntrummet, skrattade med bex, in i ett rum, ut från rummet
in u väntsalen, in på röntgen, ut från röntgen, in i väntsalen, in i nästa rum med nästa
doktor och ja.. Så där höll de på i över 3 timmar. HA!

Första doktorn klappa jag till i all smärta.
Han kom in, drog tag med ena armen och
körde in andra tummen rätt i armbågen på mig.
Min reaktion var att döda hans arm och skrika
" AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA, men va fan "
" oj... där ade du visst ont....."
Så gick han. HAHA jag och bex ( som jag förövrigt drog med mig till alla rum )
Dog nästan av skratt!

Ingenting var iallefall av. Utan måste tillbaka om en vecka
och se så ingen muskel eller led är pajj. Gick inte att se eftersom
jag var så svullen och öm.. :( synd om mig..

Efter de vart de donken och massa mys med bex i hennes lägenhet
iv-ås.


När vi fått komma ut igen från våra timmar på akuten..