Kanske var de ett täcken?

En rejäl pratstund med moa i telefon.
Älskade människa. Hur skulle jag klara mig utan henne?

träningen gick förjävla bra! Allt gick som de skulle.
Härligt att känna hur benen värker av mjölksyra och
hur de nästan knyter sig i magen för att kroppen vill vila.
Men mer mer mer mer, spring spring spring. De ändå
som får hjärnan att koppla bort. tack för de

kom hem, ringde moa som sagt.
Tog mig en dusch, sköööönt tro mig
sen slängde jag i mig god mat som mamma&kalle gjort.
Nu är de soffan som gäller med datan iknät samtidigt som jag
kollar på Wallander. Lite för läskigt...


ensamt,tomt, saknad?

my life

nej detta räcker
hörs