-

26 Februari - de är inte

ofta jag är deppig. folk ser mig oftast som en glad
person som kommer med storm som alltid har leendet
på läpparna med sig..

Men sen kommer de dagar. Eller oftast kvällar
som får mig att må piss. Jag brukar aldrig erkänna
de och jag kommer antagligen radera detta meddelande
inom en kort tid. De behövs bara en deppig låt så är de kört.

Jag börjar tänka dumma saker. Saker som får mig att vilja
gråta. Som får mig att ångra saker och som får mig att vilja
vara liten igen..Tänk om de var 9 jag skulle fylla imorgon och inte 19?
Varför finns som här dagarna och kvällarna ? Är de för att jag ska
uppskatta dom andra ? Jag avskyr att erkänna att till och med jag
kan må konstigt. Må jag tänker inte skriva ordet.
Men inte fan är de bra iallefall. Men bara ibland ska ni veta.
Jag är en stark person,visst?

Kan någon inte bara skriva vad jag vill på en
planka och slå in de i huvudet på mig?

Kan någon inte torka mina tårar, hålla om mig och
säga med överröstande ton " Allt blir bra " ?

snälla snälla

nu skiter jag i de här.
Jag är trött och antar att
de är där skon klämmer eller nått.

Hörs

2009-02-26 @ 21:01:22 Allmänt Permalink

Kommentarer

Trackback