att de skulle vara som man trodde.
förväntningar,förhoppningar och en massa annat trams.
Jag har hela tiden vetat att de inte är någonting för mig.

jag sköter inte sånt här särskilt väl och de vet ju de flesta?
stackars krakar.



Under ytan och chippar hela tiden efter luft.
Den här platsen passar inte mig..

Nu tar jag mig min trogne man Douglas och går ut och
kollar film och klagar över livet ihop. För de måste man ju
också göra ibland, Eller ?

Imorgon äre jobb som gäller, efter de ska jag bara fixa hästarna
och ta de lugnt heeeela dagen, Hur skönt är inte sånt?

Plus att mamma ska till banken.
De blir svårt de här.. och nej de går nog inte
så bra om jag går på magkänslan..

Hörs

Låtar som påminner raderas en efter en.
förflutet kan vara vackert, men samtidigt så smärtsamt.
Just nu är de ingenting som platsar och de hela är mest kaos.
jag skulle vilka börja om från gymnasie ibland.

Och Moa, I miss you!